Dags att förlåta
Jag tänkte försöka skriva något inspirerande om självkänsla. Ibland så går det inte, men sen kom jag på en sak. Jag har läst en bok (aa jag gör det ibland faktiskt), en jag fick i julklapp av pappa, den heter "Jag äger! " av Mia Törnblom, och först tänkte jag " Vafan är det här, jävla skitbok", ahja skitsamma, jag gav den en chans, och ja den var okej och den har inspirerat, många av sakerna kändes otroligt löjliga och osanna, men när jag tänkte efter så verkade det vara någorlunda vettigt. Och en av grejjerna där i som jag vill ta upp, är om Förlåtelse.
Man måste försöka förlåta sig själv för misstag, inte bara gå runt och hata sig själv för saker i det förflutna, och man kan träna på att förlåta andra, från nuet eller det förflutna, kanske någon som har gjort något riktigt jävla hemskt mot dig, tryckit ner dig djupt som fan och som du alltid tänkt att du aldrig kommer att förlåta. Man behöver inte säga till personen att man förlåter dem, utan det är att man gör det för sig själv. Det är svårt som fan och jag är långt ifrån framme, men så långt jag har kommit har gett mig liksom lite.. inre frid.
Att anklaga sig själv för saker som hänt är skitjobbigt. Speciellt om man egentligen inte ens gjort något fel, utan kanske är någon annan som tryckt i en att man är oduglig, jobbig och att allt är ens fel. Och så är det oftast inte.
Får man lite inre frid, och inte känner sig värdelös för att någon har sagt åt en, tror jag att man kommer bli säkrare på sig själv i slutändan, och att vara säker på och i sig själv uppfattar jag som själva meningen med självkänsla. Tror jag i alla fall.
Världen kan alltid vara vackrare än det känns som den är just nu.
Foto: Victoria Källström (j ag yeah)
Kommentarer
Trackback
